Besöksäsongen 2019 är avslutad. Vi öppnar åter i maj 2020.

Grönsöö från luften
Grönsöö från luften

Slottet

Familjen von Ehrenheims hem på Grönsöö, representerar i sin rikedom och mångsidiga sammansättning tillsammans med husets välbevarade interiörer, tre sekel av svenskt konsthantverk och konsthistoria. Dess märklighet ligger också i att fortfarande vara en levande del av en sammanhållen kulturmiljö med slott, park, trädgårdar samt ett aktivt jord- och skogsbruk.

Grönsöö slott byggdes 1607-11 av riksrådet Johan Skytte. Som blivande lärare till Gustav II Adolf, uppförde han slottet till sitt hem men även som ett tecken på sin nyvunna ställning i samhället. Slottet är ett av de få som byggdes i den fattiga tiden mellan uppförandet av Vasaslotten och stormaktstidens rika slottsbyggnader. Byggnaden uppfördes på medeltida vis i gråsten och tegel, efter franska förebilder med sadeltak, takryttare och fyra rektangulära hörntorn. I bottenvåningen kan man än i dag studera välbevarade inredningar och målade tak från 1600-talet.

Familjen Skytte ägde Grönsöö under hela 1600-talet varefter godset reducerades till kronan. Efter reduktionstidens slut genomgick Grönsöö ett antal ägarbyten. Under 1700-talets första hälft ägdes slottet av den förmögna familjen Falkenberg. Slottet som förfallit under reduktionsåren, genomgick stora reparationer, varigenom huset miste sina torn 1738. Byggnaden fick nu det enkla men stilrena utseendet som bevarats in i vår tid.

Under 1700-talets andra hälft innehades Grönsöö av stockholmsläkaren David von Schultzenheim. Han hade infört smittkoppsympningen i Sverige och lade ner betydande kostnader för att försköna slott och park i tidens romantiska anda. Slottets övre våning blev bostadsvåning och inreddes i gustaviansk och sengustaviansk stil. Dessa inredningar och även vissa inventarier finns bevarade i övre våningens paradrum.

Som kronan på verket uppförde von Schultzenheim 1786 en kinesiskt paviljong , vilken i dag är en av Grönsöö´s stora sevärdheter. Paviljongen belägen vid vattnet uppfördes efter förebilder av den svenskengelske arkitekten William Chambers och är invändigt dekorerad med snäckor och mineraler från Ostasien.

År 1820 kom hovmarskalken Reinhold Fredrik von Ehrenheim till Grönsöö, den förste i den nuvarande ägarfamiljen. Då fördes till Grönsöö ett sällsynt rikt inventarium, samlat genom arvsföljder i släkterna Benzelstierna, von Engeström och von Ehrenheim. Dessa samlingar av möbler, böcker och konstföremål har ej skingrats och finns idag bevarade i slottet.

Grönsöö har alltid varit ett hem för sina ägare och är det än idag. Slottet har aldrig byggts om helt, utan har successivt utvecklats ägare för ägare, generation för generation. Spår av varje tidsperiod har därigenom kontinuerligt bevarats i slottet på ettidag ovanligt sätt.

Grönsöö ägs och drivs av familjen von Ehrenheim och Grönsöö kulturhistoriska stiftelse. Grönsöö omfattar 720 ha mark. Verksamheten består av jordbruk, skogsbruk, fruktodlingar, turism och kulturminnesvård.

Parken

"Som hela anläggningen nu står gör den ett mäktigt intryck, präglat av storvulenhet och fyllt av överraskningar vid alla växlande årstider. Den disciplinerade grönskan kring stenhuset innefattar detta med murar som ett skydd där det står på krönet av sin bergskulle och långt framskjutet mellan Mälarfjärdarna." (Sigurd Wallin: Grönsöö, 1952)

Grönsöö slott, byggt 1611 av riksrådet Johan Skytte, omgärdades redan från början av trädgårdsanläggningar vilka successivt utvecklades och idag innehåller en i Sverige unik parkhistoria. En guidad besökare kan uppleva påtagliga spår och strukturer från åtminstone fem tid skikt i parken.

Det tidiga 1600-talets renässansartade fruktodlingskvarter, den "Skytteanska trädgården", finns i sin utbredning bevarad och innehåller idag Sveriges äldsta kommersiella fruktodling.

Framför trädgården står "Drottning Kristinas lind", planterad 1623 vid Gustav II Adolfs mammas besök vid Grönsöö. Linden är en av de tio äldsta parklindarna i Europa. År 2003 planterade HM drottning Silvia en ny "Drottninglind", en genetisk kopia av den gamla.

1700-talets barockinspirerade strävan efter samordning av anläggningen, representeras av terrasserna mot sjösidan, den dubbla hästkastanjallén, och de tuktade häckarna av lind och ask som löper upp mot slottet på landsidan. I häckarna och alléerna står i huvudsak samma träd sen planteringen på 1750 - 1760 talet.

Det sena 1700-talets romantik tillförde ett kinesiskt snäckhus, "ängelska gångar", en konstgjord holme och en mycket stor labyrint. Det kinesiska snäckhuset uppfördes 1786 inspirerat av den svenskengelske trädgårdsarkitekten William Chambers. Det är klätt invändigt med snäckor och mineraler delvis importerat från Ostasien. Snäckhuset är unikt i norra Europa och en av Grönsöö´s stora sevärdheter. De ”ängelska gångarna” slingrar runt slottet, överallt med utblick över Mälaren. Av labyrinten finns endast vissa gång strukturer i entrén till parken kvar samt järntemplet i blomstergårdens mitt.

Under denna tid utveckaldes exteriören på Utöhus på Arnön mittemot Grönsöö. Det fick trappgavlar och ytterligare fönster för att likna det kloster Utö aldrig varit. Genom att utveckla stenhuset till en "point de vue" inlemmades vattenspegeln i den landskapspark som sakta skapades på Grönsöö

På 1800-talet kompletterades parken med en anläggning i "Tyska skolan" runt den gamla ruddammen. Exotiska träd och buskar samt gångar gav en ny romantik åt parken. Av denna anläggning finns endast nutkacypressen, ornäsbjörken samt lite persisk och ungersk syrén kvar.

1920-talets blomstergård ersatte det öppna parkområde som bildats då labyrinten revs på 1800-talet. Blomstergården restaurerades 1997 till sitt ursprungliga skick, varvid korsgångar i kalksten, perenner i gamla sorter och sommarblommor har återgivit Grönsööparken en del av den blomsterprakt som en gång kännetecknade Grönsöö.

Läs mer om Grönsöö slottspark, dess historia och planerade åtgärder i det vårdprogram som tagits fram i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.

Grönsöö park och trädgårdar. Historik och vårdprogram 2007.Sophia Norrman, Tomas Lagerström 2008 Ladda ner...

Som ett delprojekt i ett omfattande utvecklingsprojekt kring vård och bevarande av historiska trädgårdar i samarbete mellan Länsstyrelsen i Upssala län, Sveriges lantbruksuniversitet och Grönsöö kulturhistoriska stiftelse, disputerade Anna Tandre på en doktorsavhandling om Grönsööparken ur ett 1800-talsperspektiv. Läs den här

Grönsöö park och trädgård 1820-1925. Tre familjemedlemmars odling, upplevelser och dokumentation i förhållande till dagens anläggning. Tandre, Anna 2008 Ladda ner...

Kinesiska snäckhuset byggt 1786
Kinesiska snäckhuset byggt 1786
Grönsöö slott 1846
Grönsöö slott 1846

Stiftelsen

Bildandet av Grönsöö Kulturhistoriska stiftelse 1993 är en av hörnstenarna i bevarandet av Grönsöö

Problembeskrivning

Redan på 1970-talet aktualiserades frågan hur Grönsöö skulle kunna bevaras för framtiden. Erfarenheten talade för att varje generationsskifte skulle innebära en allvarlig risk att gården skulle styckas eller säljas och inventarier och samlingar skulle skingras. Likaså visade erfarenheten att fastighetens avkastning, även vid rationell skötsel, inte förslog till vården av de byggnadsminnesförklarade byggnaderna och parken. Slutligen försvårades varje försök till externt stöd av det faktum att stödet samtidigt kom att framstå som en förmån för ägarna.

Familjens medlemmar och de kulturminnesvårdande myndigheterna förenades dock i en önskan att för framtiden bevara Grönsöö som en levande, sammanhållen kulturminnesmiljö. För att uppnå detta enades familjen att söka en lösning, även om den innebar inskränkningar i äganderätten. De kulturminnes-vårdande myndigheterna framhöll önskvärdheten av någon form av fortsatt ägareanknytning för att bibehålla ett personligt incitament i förvaltningen. En redogörelse för de olika stegen i försöken att hitta en juridiskt hållbar form för detta finns i "Att förvalta kulturmiljöer" (sid 126 f) En rapport från utredningen om förvaltningen av vissa kulturmiljöer (SOU 1991:64). Hur stiftelsen fick sin slutgiltiga utformning beskrivs i Kulturarvsutredningens delbetänkande " Kulturegendomar och kulturföremål" (SOU 1995:128).

Förvaltningsorganisation

Fastigheterna Grönsöö 1:1 Utö 1:1 samt Utö 3:1 har genom apportavtal 1989-11-01 överförts till Grönsöö Säteri AB. Av bolagets 2000 aktier är 500 A-aktier i familjens ägo medan 1500 B-aktier har överförts till Grönsöö kulturhistoriska stiftelse. Bolagets bolagsordning innefattar hembudsskyldighet till befintliga aktieägare.

Det inre inventariet i huvudbyggnaden på Grönsöö har genom apportavtal 1990-09-01 överförts till AB Grönsöö Museum. Av bolagets 500 aktier ägs 440 aktier av Grönsöö Säteri AB samt 60 aktier av Grönsöö kulturhistoriska stiftelse. Bolagets bolagsordning innefattar skingringsförbud av inventarierna, vilket stiftelsens kontrollpost avses garantera.

Grönsöö kulturhistoriska stiftelse har till ändamål att, genom förvaltning av de gåvor som den erhåller, främja vetenskaplig forskning och kulturminnesvård, i första hand kring den historiska och kulturella egenart som finns i anslutning till Grönsöö Säteri. Stiftelsen har genom förhandsbesked av Skatterättsnämnden 1993-03-15 förklarats uppfylla villkoren för begränsad skattskyldighet. Styrelsen för stiftelsen består av fem ledamöter varav tre är utsedda av offentliga organ. Styrelsen har för närvarande följande sammansättning:

Göran Enander, landshövding, Länsstyrelsen (Ordf)
Magnus Hagberg, chef för Sveriges försvarshitoriska museer (utsedd av Riksantikvarieämbetet)
Bent Syse, länsmuseichef, Upplandsmuseet
Jacob von Ehrenheim (Ständig ledamot)
Erik von Ehrenheim
Heli Haapasalo, museichef, suppleant (utsedd av Riksantikvarieämbetet)
Sara von Ehrenheim, suppleant

Genom innehavet av aktier i Grönsöö Säteri AB och AB Grönsöö Museum kommer stiftelsen att vara garant för beståndet av den sammanhållna miljön på Grönsöö.

Kulturminnesvårdens ekonomi

Erfarenheten visar att jordbruksfastighetens avkastning ej förslår till vård och underhåll av de byggnadsminnesförklarade byggnaderna och parken, samt till vård av möbler och konsthantverk tillhörande den museala interiören i slottsbyggnaden.

Det är även viktigt att bibehålla och utveckla kunskapen om Grönsöös historia och kulturella särart. Forskning kring detta är väsentligt för bevarandet av miljön och därmed även en angelägenhet för kulturminnesvården. Att kunskapen om Grönsöö bibehålls inom objektet är väsentligt för den långsiktiga kontinuiteten.

En genomgång av hur nuvarande drift med jordbruk, skogsbruk, fruktodlingar, hyresverksamhet samt en väl utvecklad turism, kan bidra till kulturminnesvården visar att Grönsöö behöver tillföras ca 1 Mkr. per år för att säkra kulturminnesvården.

För att långsiktigt lösa problemet fordras i stiftelsen alternativt en grundfond, vars avkastning kan brukas för dessa ändamål. Kapitalbehovet för en sådan grundfond beräknas till c:a 25 milj. kronor. Alternativt kan stiftelsen tillföras ett årligt bidrag på 1-1,5 mkr, under förutsättning att någon typ av långsiktighet i stödet kan erhållas.

Familjen von Ehrenheims privatekonomiska relation till Grönsöö

Hembudsklausulen i Bolagsordningen i Grönsöö Säteri AB reglerar att värdet av aktierna vid hembud skall sättas till substansvärde enligt senaste balansräkning. Familjens A-aktier har per 2018-12-31 ett sådant värde av 1.841.703 kr att jämföras med ett uppskattat marknadsvärde av Grönsöö som helhet på ca 200 Mkr.

Aktieägarna kan teoretiskt ha tre ekonomiska relationer till Grönsöö: Anställning, utdelning på aktierna och hyresförhållande. Stiftelsen kan, som ägare, utöva inflytande i samtliga fall.

Avkastningen av de medel som tillförs Grundfonden i Grönsöö kulturhistoriska stiftelse för stöd till Grönsöö, disponeras av stiftelsens styrelse med en majoritet av offentligt utsedda representanter.

Gränslinjen mellan Grönsöö som helhet och familjen von Ehrenheims privatekonomiska sfär är genom detta helt tydlig. Modellen garanterar att de medel som tillförs Grönsöö ej positivt påverkar familjens privatekonomi.

Grönsöö som pilotprojekt

För att i ett modernt samhälle skall kunna bevara några få levande kulturmiljöer av nationellt intresse, torde endast två förvaltningsformer vara möjliga. Dels offentligt övertagande, dels i form av objektsanknutna stiftelser enligt den modell som har utvecklats kring Grönsöö. Ingen har hittills lyckat föreslå något annat långsiktigt hållbart alternativ. Det offentliga övertagandet är dyrbart för samhället. Det sker heller inte sällan då katastrofen är nära och betydande kulturvärden redan förlorats.

Den handlingsplan som genomförts för Grönsöö får betraktas som ett pilotprojekt i strävandet att lösa hit hörande problem. Några påtagliga resultat har uppnåtts. Modellen förmår att sammanföra ägarens och samhällets gemensamma mål att hålla egendomen och samlingarna sammanhållna. Samhällets önskemål om personliga incitament för en effektiv drift och förvaltning sammanförs med ägarens önskemål att bibehålla visst inflytande över driften av den egendom vars kapitalvärden man avstått från. Kontrollen över externt tillskjutna medel förbehålls offentliga organ, representerade i stiftelsens styrelse och påverkar ej ägarfamiljens privatekonomi.

En skattebetalare har rätt att kräva tre utgångspunkter för de medel som går till kulturminnesvård. För de första att objektet omfattas av skyddsbestämmelser så att det i framtiden ej kan förstöras eller förändras. För det andra att stödet direkt eller indirekt i form av värdestegring ej gynnar privatpersoner bakom objektet. För det tredje att objektet i någon form tillgängliggörs för allmänheten och vetenskapen.

 

Övrig verksamhet

Grönsöö är i grunden ett jordbruksföretag

Hela fastigheten är på 720ha. Huvuddelen är skog med ca 550ha produktiv skogsmark. I arealen ingår Grönsöö naturreservat med 63ha. Vi driver jordbruk på ca 70ha som för närvarande är sådd med vall som vi säljer på rot.

Fruktodlingarna omfattar efter nyplanteringen 2017-2018 ca 9,5ha. När de nyplanterade träden börjar bära skördar, läggs 2ha äldre fruktodling ner. Vi odlar enbart äpplen.

På fastigheten finns 10 permanentrustade hus och 7 torp som hyrs ut.

Under 2019 har 4,7ha skogsmark restaurerats inom ramen för EU-programmet "Skogens miljövärden". Åtgärderna har bestått i att: Gallra bort tall och trivialt lövträd, spara dock grovgreniga tallar och de grövsta asparna och björkarna samt hålträd. Skapa högstubbar av eller ringbarka några av asparna och björkarna som ska gallras bort för att skapa mer död ved i området. Grova aspar som tas ner kan kapas upp till stockar där vissa utvalda stockar kan lämnas på plats eller samlas ihop på lämpligt ställe, gärna solbelyst, och bilda en faunadepå för insekter och andar organismer.  Friställ grova träd som står trängda. Åtgärderna syftar till att öka skogens miljövärden och att förstärka ädellövsinslaget.

 

Lagårdsviken 019
house-img