Slottet

Familjens medlemmar och de kulturminnesvårdande myndigheterna förenades dock i en önskan att för framtiden bevara Grönsöö som en levande, sammanhållen kulturminnesmiljö. För att uppnå detta enades familjen att söka en lösning, även om den innebar inskränkningar i äganderätten. De kulturminnes-vårdande myndigheterna framhöll önskvärdheten av någon form av fortsatt ägareanknytning för att bibehålla ett personligt incitament i förvaltningen. En redogörelse för de olika stegen i försöken att hitta en juridiskt hållbar form för detta finns i "Att förvalta kulturmiljöer" (sid 126 f) En rapport från utredningen om förvaltningen av vissa kulturmiljöer (SOU 1991:64). Hur stiftelsen fick sin slutgiltiga utformning beskrivs i Kulturarvsutredningens delbetänkande " Kulturegendomar och kulturföremål" (SOU 1995:128).

Förvaltningsorganisation

Fastigheterna Grönsöö 1:1 Utö 1:1 samt Utö 3:1 har genom apportavtal 1989-11-01 överförts till Grönsöö Säteri AB. Av bolagets 2000 aktier är 500 A-aktier i familjens ägo medan 1500 B-aktier har överförts till Grönsöö kulturhistoriska stiftelse. Bolagets bolagsordning innefattar hembudsskyldighet till befintliga aktieägare.

Det inre inventariet i huvudbyggnaden på Grönsöö har genom apportavtal 1990-09-01 överförts till AB Grönsöö Museum. Av bolagets 500 aktier ägs 440 aktier av Grönsöö Säteri AB samt 60 aktier av Grönsöö kulturhistoriska stiftelse. Bolagets bolagsordning innefattar skingringsförbud av inventarierna, vilket stiftelsens kontrollpost avses garantera.

Grönsöö kulturhistoriska stiftelse har till ändamål att, genom förvaltning av de gåvor som den erhåller, främja vetenskaplig forskning och kulturminnesvård, i första hand kring den historiska och kulturella egenart som finns i anslutning till Grönsöö Säteri. Stiftelsen har genom förhandsbesked av Skatterättsnämnden 1993-03-15 förklarats uppfylla villkoren för begränsad skattskyldighet. Styrelsen för stiftelsen består av fem ledamöter varav tre är utsedda av offentliga organ. Styrelsen har för närvarande följande sammansättning:

Göran Enander, landshövding, Länsstyrelsen (Ordf)
Magnus Hagberg, chef för Sveriges försvarshitoriska museer (utsedd av Riksantikvarieämbetet)
Stefan Lundblad, länsmuseichef, Upplandsmuseet
Jacob von Ehrenheim (Ständig ledamot)
Erik von Ehrenheim
Malin Grundberg, museichef, suppleant (utsedd av Riksantikvarieämbetet)
Sara von Ehrenheim, suppleant

Genom innehavet av aktier i Grönsöö Säteri AB och AB Grönsöö Museum kommer stiftelsen att vara garant för beståndet av den sammanhållna miljön på Grönsöö.

Kulturminnesvårdens ekonomi

Erfarenheten visar att jordbruksfastighetens avkastning ej förslår till vård och underhåll av de byggnadsminnesförklarade byggnaderna och parken, samt till vård av möbler och konsthantverk tillhörande den museala interiören i slottsbyggnaden.

Det är även viktigt att bibehålla och utveckla kunskapen om Grönsöös historia och kulturella särart. Forskning kring detta är väsentligt för bevarandet av miljön och därmed även en angelägenhet för kulturminnesvården. Att kunskapen om Grönsöö bibehålls inom objektet är väsentligt för den långsiktiga kontinuiteten.

En genomgång av hur nuvarande drift med jordbruk, skogsbruk, fruktodlingar, hyresverksamhet samt en väl utvecklad turism, kan bidra till kulturminnesvården visar att Grönsöö behöver tillföras ca 1 Mkr. per år för att säkra kulturminnesvården.

För att långsiktigt lösa problemet fordras i stiftelsen alternativt en grundfond, vars avkastning kan brukas för dessa ändamål. Kapitalbehovet för en sådan grundfond beräknas till c:a 25 milj. kronor. Alternativt kan stiftelsen tillföras ett årligt bidrag på 1-1,5 mkr, under förutsättning att någon typ av långsiktighet i stödet kan erhållas.

Familjen von Ehrenheims privatekonomiska relation till Grönsöö

Hembudsklausulen i Bolagsordningen i Grönsöö Säteri AB reglerar att värdet av aktierna vid hembud skall sättas till substansvärde enligt senaste balansräkning. Familjens A-aktier har per 2018-12-31 ett sådant värde av 1.841.703 kr att jämföras med ett uppskattat marknadsvärde av Grönsöö som helhet på ca 200 Mkr.

Aktieägarna kan teoretiskt ha tre ekonomiska relationer till Grönsöö: Anställning, utdelning på aktierna och hyresförhållande. Stiftelsen kan, som ägare, utöva inflytande i samtliga fall.

Avkastningen av de medel som tillförs Grundfonden i Grönsöö kulturhistoriska stiftelse för stöd till Grönsöö, disponeras av stiftelsens styrelse med en majoritet av offentligt utsedda representanter.

Gränslinjen mellan Grönsöö som helhet och familjen von Ehrenheims privatekonomiska sfär är genom detta helt tydlig. Modellen garanterar att de medel som tillförs Grönsöö ej positivt påverkar familjens privatekonomi.

Grönsöö som pilotprojekt

För att i ett modernt samhälle skall kunna bevara några få levande kulturmiljöer av nationellt intresse, torde endast två förvaltningsformer vara möjliga. Dels offentligt övertagande, dels i form av objektsanknutna stiftelser enligt den modell som har utvecklats kring Grönsöö. Ingen har hittills lyckat föreslå något annat långsiktigt hållbart alternativ. Det offentliga övertagandet är dyrbart för samhället. Det sker heller inte sällan då katastrofen är nära och betydande kulturvärden redan förlorats.

Den handlingsplan som genomförts för Grönsöö får betraktas som ett pilotprojekt i strävandet att lösa hit hörande problem. Några påtagliga resultat har uppnåtts. Modellen förmår att sammanföra ägarens och samhällets gemensamma mål att hålla egendomen och samlingarna sammanhållna. Samhällets önskemål om personliga incitament för en effektiv drift och förvaltning sammanförs med ägarens önskemål att bibehålla visst inflytande över driften av den egendom vars kapitalvärden man avstått från. Kontrollen över externt tillskjutna medel förbehålls offentliga organ, representerade i stiftelsens styrelse och påverkar ej ägarfamiljens privatekonomi.

En skattebetalare har rätt att kräva tre utgångspunkter för de medel som går till kulturminnesvård. För de första att objektet omfattas av skyddsbestämmelser så att det i framtiden ej kan förstöras eller förändras. För det andra att stödet direkt eller indirekt i form av värdestegring ej gynnar privatpersoner bakom objektet. För det tredje att objektet i någon form tillgängliggörs för allmänheten och vetenskapen.