Tidigare utställningar

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.

“Möbler på Grönsöö” - Temautställning 2018

Om man vill lära sig något om vårt svenska kulturarv, är det i hög grad lämpligt att studera vår möbelkonst.

Möblerna berättar om hur olika konst- eller modestilar kommit till vårt land, och hur de har omdanats för att passa svenska förhållanden. Kanske skedde det genom påverkan av det svenska kynnet, men former och dekorer kom också att också anpassas till de material som stod till de svenska hantverkarnas förfogande och den teknik de behärskade. En möbels stil och utformning, eller design med en aktuell term, ger vanligtvis en anvisning om när den tillverkats, kanske till och med av vem.

Grundläggande forskning om Grönsöö möbelbestånd gjordes av på initiativ av Alice von Ehrenheim av konsthistorikern Sigurd Wallin vid Nordiska Museet och publicerades 1952 i boken Grönsö – hemmet i ett stort uppländskt herrgårdshus. Sedan dess har åtskilliga konsthistoriker, möbelkonservatorer och andra experter besökt Grönsöö. De har inte sällan haft synpunkter och många gånger kunnat tillföra ny kunskap. Aktuell forskning i arkiven i kombination med att allt fler signerade möbler blir kända, bidrar med helt nya kunskaper om kända och okända mästare och deras möbler på Grönsöö.

När man studerar möbler på ett herresäte som Grönsöö, handlar det emellertid inte bara om föremålen som sådana, om stilar, mästare, material och teknik. Insatta i sitt sammanhang berättar möblerna också gårdens och dess ägares historia – inte sällan en historia i vidare bemärkelse. Möblerna har gått i arv genom generationer som vårdat och moderniserat dem för att de skulle fungera och pryda rummen enligt gällande mode. Hur möblerna kommit till användning ger oss dessutom en inblick i hur livet levdes i ett herrgårdshem i en annan tid än vår.

Det bestånd av möbler – och av andra föremål – som idag utgör kulturmiljön på Grönsöö, har under två århundraden sammanförts genom arv och giften. Möblerna har, i förhållande till slottets ansenliga ålder, inte befunnit sig så länge just på Grönsöö, men har trots det, eller kanske just därför en många gånger intressant bakgrund.

arrow-divider-black

“Livets trädgård”

En utställning av Stuart Wrede 2018

Stuart Wrede, född i Helsingfors 1944, kom år 1957 till USA där han växte upp. Han utbildade sig till arkitekt vid Yale University och tog år 1969 initiativet till uppförandet av ett monument som blev Claes Oldenburgs första storskaliga skulptur, Lipstick, i dag ett landmärke på Yale. Redan år 1978 var Stuart Wrede kurator för en utställning över den svenske arkitekten Gunnar Asplund på Museum of Modern Art i New York. Från 1985 till 1992 arbetade han som kurator och direktör vid avdelningen för arkitektur och design på MoMA. Wrede är medlem i konstnärsgruppen Skördemännen. Sedan 2003 har han varit bosatt i Norden där han delar sin tid mellan Lovisa och Stockholm.

Tidigt intresserade Stuart Wrede sig för hur bild och form kan bära dolda budskap och väcka känslor och tankar, som röster som minner om uråldriga erfarenheter. När han 1970 under en resa till Helsingfors upplevde hur färjan pressade sig genom isen, fick han uppslaget till den huvudlinje, som sedan dess präglar hans arbete. Vatten, is och det eviga kretsloppet. I sitt konstnärskap har Stuart Wrede hela tiden arbetat med storskaliga projekt, ofta med ett ekologiskt innehåll och en kritisk frågeställning kring hur människan förhåller sig till naturen.

Stuart Wredes mål har varit att hans arbeten, skapade över 35 år, skulle komma samman till ett stort verk, trädgården The Garden of Life, ett filosofiskt traktat i sten, vatten, is och grönska, som låter betraktaren träda in i människans hjärna och möta de drivkrafter och villkor som formar oss.

house-img